Ruvardag 10 – en tråkig medicinsk utläggning

Jag väntar. Och väntar. Och väntar. Det här är segt, och jag känner mig väldigt hormonell. Kanske inte så konstigt. Men det känns så ovisst att inte riktigt kunna känna efter och veta om jag känner några symptom, eller om allt är biverkningar av medicinerna. Det jag främst känner är en molande mensvärk som ibland blir lite skarpare, ömma bröst till och från, ett riktigt oanständigt sug efter sötsaker – jag har ätit tårta två dagar i rad, och jag som inte ens tycker om tårta – och detta samsas i magen med bland mycket annat en halv ask Alladin och lösgodis.

Mitt hår blir smutsigt snabbt och min mage är enormt svullen på kvällen. Jag är naturligtvis fullt medveten om att det senare kan bero på allt jag stoppar i mig. Jag är oerhört känslosam, har nära till tårarna och igår grät jag på jobbet under en lång stund. Alltsammans kan också bero på alla hormoner min kropp får. Det är Progynon (estradiol), Crinone (progesteron) samt Ovitrelle (hCG). Ovitrellen är en spruta som är tänkt för en engångsinjicering, men jag har fått märka upp sprutan så att jag tar en fjärdedel av den varannan dag, ett precisionsarbete av små mått.

Allt detta för att Pregnyl inte går att få tag på i Sverige. Det hade varit mycket lättare att slippa förlita sig på sitt ögonmått. Men nu är det som det är. Och på grund av medicinerna skjuts antagligen en eventuell menstruation upp, ifall försöket redan skulle ha misslyckats. Så det är mer än ovisst. Om en vecka ska jag lämna blodprov, det har då gått fyra dagar sedan den sista hCG-injektionen. Det är tydligen också det för kort tid för att kunna säga något säkert om det är kroppens eget eller tillfört gravidhormon, så jag ska tillbaka igen efter julhelgen för att mäta förändringen i provet.

Senast vi gjorde på samma sätt väntade vi inte alls några dagar, vilket är märkligt tycker jag. Men jag tror den första provtagningen kommer att säga ganska mycket. Är det ett mycket lågt värde vet vi att det misslyckats och är det ett högt värde kan vi börja tro på en lyckad behandling och är det mittemellan vet vi inget alls. Det blir troligtvis mer som en riktvisning på fredag.

Annonser
Explore posts in the same categories: försök nr 8 - äggdonation

Etiketter: , , , , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

2 kommentarer på “Ruvardag 10 – en tråkig medicinsk utläggning”

  1. Nelle Says:

    Jag hoppas att det går vägen. Kanske kommer jag att gå i dina spår så småningom, intressant att följa hur det går till med ÄD. Och med ruvning med för den delen, så lång har jag aldrig kommit.
    Kram!


  2. Hoppas hoppas att de där tecknen beror på att kroppen producerar egna hormoner. Kram!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: