Man slutar aldrig förundras

Jag följde ju med Erika till RMC i Malmö förra fredagen när hon skulle träffa läkare, kurator och koordinator. Erika ville det, och jag också. Jag hittar ju där, känner personalen och Erika behövde förutom stöd dessutom hjälp med passning till sin dotter under besöken.

Min chef fick veta förra våren om våra ivf-försök, jag berättade ”allt”. Och så skönt det var att slippa ljuga mer om varför jag var borta. Men just nu kände jag inte riktigt att jag ville berätta hela sanningen om varför jag skulle till sjukhuset på fredagen. Min chef känner ju inte till hela proceduren för en äggdonation, och även om hon vet att vi behöver det för att kunna få barn, så kan hon ju inte veta hur det går till och vilken tid det tar.

Så tänkte jag att om jag berättar att min donator ska dit på besök så drar min chef kanske förhastade slutsatser och tror att allt kommer att ske den närmsta månaden. Så jag sa istället att jag själv skulle dit för kontroll av endometrios, hur det går med min behandling med Enanton osv.

-Jaha, blir du borta hela dagen då eller?

-Ja, det blir jag.

Några dagar senare tittar jag på semesterschemat på kontoret. Döm om min förvåning när jag ser att hon har skrivit upp en semesterdag på mig för den fredagen. Detta är ingenting jag orkar ta upp eller egentligen bryr mig om, jag har ganska många semesterdagar. Men bara inställningen, att mina sjukhusbesök som jag gör på grund av min barnlöshet, räknas som ren semester? Lite magstarkt,väl?

Annonser
Explore posts in the same categories: äggdonation, jobb

Etiketter: ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

3 kommentarer på “Man slutar aldrig förundras”

  1. MDB Says:

    Ja, det var fult gjort tyckte jag. Det finns ingen chans att det kan ha blivit någon typ av missförstånd, att hon bara råkat klicka i semester när det skulle vara sjuk? Du ska ju själv få välja om du vill ta ut semester istället för en sjukdag!

  2. Johanna Says:

    Gaaahhh! Barnlöshet är till att börja med absolut en sjukdom. Det är så irriterande med alla som inte förstår det, både chefer och politiker… Sen så blir det ju inte bättre av att hon trodde att det var endometriosen du kollade – om inte det är en sjukdom vet jag inte vad som är det. Så vitt hon visste var det ju sjukhusbesöket på grund av att du annars får våldsamma smärtor och hela magen full med blodfyllda cystor, vilket är en väldigt bisarr sak att se som semester.

    Hur funkar det med antalet försök och sånt där du bor? På vissa ställen är systemet helt sjukt, så man får ett försök utan egen donator och två försök med en egen donator. Men om man gör det första försöket med den egna donatorn för att komma fram i kön behöver man ha egen donator till försök två också… Kolla att du inte råkar ut för några sådana dumheter!

    Förstår för övrigt att det kändes jättejobbigt att du troligen inte kommer kunna få en behandling förrän efter sommaren. Det är VIDRIGT att vänta. Att försöka se det positivt är svårt, men ju längre tid du går på den jättejobbiga medicineringen du har nu desto mindre risk att endometriosen stör försöket.

    Stor kram!

  3. Johanna Says:

    Och Johanna är alltså samma person som brukar skriva under med Minnea. 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: