Skärpning, doktorn

Det bestämdes ju när vi var hos läkaren igår att vi skulle skjuta på äggplocket en dag. Därmed skulle jag fortsätta med Gonal-f och Menopur ytterligare en dag, dvs t.o.m igårkväll. Alltså sa läkaren att jag behövde ett nytt recept på 300 IE Gonal-f att hämta ut under gårdagen och detta skickade hon till apoteket i samma sekund som jag lämnade undersökningsrummet. Trodde jag. På eftermiddagen när jag står och väntar på ett kundmöte med en försenad kund, kommer jag på att jag måste ringa apoteket för att höra var nånstans i min stad de har medicinen på lager. Vilket brukar handla om ett apotek av tio möjliga.

Jag är ju lite upptagen så jag ringer min man för att han ska ringa till apotekets kundtjänst. En stund senare ringer han tillbaka, det finns inget recept utskrivet på mitt personnummer. Plus att medicinen inte finns på något av apoteken. Närmast finns den i grannstaden, som tur är bara en halvtimme bort. Vad gör man nu? På sjukhuset stänger man ivf-avdelningen för inkommande samtal efter lunch varje dag. Vi kommer inte kunna få något recept. Men, på något sätt lyckas min man bli kopplad via växeln till en av ivf-läkarnas sökare, han får kontakt med henne och förklarar snabbt vår belägenhet. Vad tror ni händer? Han får sig en jävla skrapa och en idiotförklaring för att vi inte åkt till sjukhusapoteket i Malmö direkt efter läkarbesöket på morgonen.

Min man blir så överraskad så han kommer sig inte riktigt för med att förklara. Och han är annars inte den som mjäkar med. Han frågar om hon kan tänka sig att skriva ut receptet med en gång, så att han kan sätta sig i bilen och köra till grannstadens apotek. Hon gör det naturligtvis, men är väldigt krängd mot honom.

Min fråga: Om det ringer en stressad man till en ivf-doktor, en man som ber om hjälp, som inte har någon erfarenhet av mediciner, doser och recept, är det normalt att skälla på honom då, fastän det är de som har gjort fel? Vad hade det hjälpt om vi gått till sjukhusapoteket, doktorn hade ju inte skickat något recept? Vi hade ett jäkligt tajt schema den morgonen för både jag och mannen hade möten på jobbet och jag hade ju bara mumlat fram någon ljusskygg förklaring till chefen varför jag skulle bli en timme sen på morgonen. Alltså hade jag bättre tid på eftermiddagen för att hämta medicin. Och det var ju inte doktorn som tvingades köra fram och tillbaka till nästa stad för att hämta medicinen, det var ju vårt problem. Låt gå för att jag är en tankspridd själ.

Jag förstår att behandlingarna är ren rutin för läkarna, att de har hört samma frågor och svarat samma saker till tusentals patienter. Men för oss är det inte rutin, för oss är det nytt och  skrämmande fortfarande.

Har man blivit för luttrad då? Som ivf-läkare? När man nästan tycker att det är viktigare att sätta folk på plats än att de får sin medicin? Idioter.

Annonser
Explore posts in the same categories: försök nr 2

Etiketter: , ,

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.

2 kommentarer på “Skärpning, doktorn”

  1. Tingeling Says:

    Håller med dig. Idioter.
    Endel människor tycks bara ha ett oerhört behov av att uppfostra, upplysa och sätta andra på plats. Något sjukligt tvångsmönster som härstammar från barndomen månntro?
    Irriterande oavsett och framför allt helt oacceptabelt!
    Ruska er av det och kör vidare.
    kram

  2. M Says:

    Idiot var ordet. Jag kan inte förstå att läkare och personal som jobbar med något så känsligt som IVF inte lärt sig att handskas med folk…
    Kram m.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: