Ruvardag 5

Det känns bra, det här. Jag känner inte efter så mycket, men jag har en hel del mensvärk. Det är inte värk från endometrioscystorna, utan en molande känsla från livmoderstrakten. Och det har jag bestämt mig för är ett gott tecken. Fast det behöver inte vara bra. Men det är det. Så. Sedan tyckte jag igår kväll att jag var öm i brösten. Men idag känner jag inget av det.

Jag försöker ta det lugnt, inte bli arg för småsaker som har varit fallet under den senaste tiden, inte stressa, inte bli upprörd. Men det är inte lätt, det finns så mycket att stressa över, på jobbet bland annat. Lyckligtvis jobbar jag bara den här veckan också, sedan är jag ledig inför julen. Det ska bli en välsignelse att bara ta allt med ro, inte ha särskilt många saker inplanerade, utan mest fixa hemma, vara med familjen inklusive långpromenader med hunden.

Jag är glad för promenaderna för motionens skull. Faktiskt har jag annars gjort ett uppehåll i träningen sedan ET. Jag vet att man inte behöver det, att man ska leva som vanligt. Men jag vet också hur jag fungerar. Om det inte skulle gå i lås den här gången skulle jag direkt tro att jag tränat för intensivt. Jag har dessutom bara tränat sedan slutet av sommaren, så jag är ju ingen van elitidrottare. Alltså: Långa raska promenader, inget gym. Det blir bra. Det här ska gå bra.

Utforska inlägg i samma kategori: försök nr 8 - äggdonation

Etiketter äggdonation

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.